Jag har det bra. Egentligen är det allt jag har att säga. Men jag ska försöka förklara lite, även om ingen någonsin lyckas förstå mig på rätt sätt när jag ska förklara någonting :)

I mitt liv har jag haft både höga berg och djupa dalar, liksom förmodligen alla andra. De djupaste dalarna har alltid varit de lättaste att komma ihåg. Typ världens sämsta nyårsafton, Winnerbäck-konserten då jag blev sjuk, Vänner som inte finns där, Osämja överallt hela tiden. Och missuppfatta mig rätt, men tidens gång och dess djupa dalar har verkligen fått mig att inse vilka som finns där. Jag minns inte ens hur många (läs få) som hälsade på mig då jag var sjuk. Jag låg hemma, rasade i vikt, kunde inte gå eller stå men dag ut och dag in låg jag där jag låg. Å de flesta visste om det. Den sjukdomen smittar inte, så många hade kunnat hälsa på. Men väldigt få gjorde det..  När jag senare i livet, ungefär ett år efter höll på att hamna på samma ställe var det även väldigt få som stöttade mig för att gå åt rätt håll igen. Jag tror inte ni förstod vad jag slogs mot, jag tror inte ni förstår hur illa det var. 

En tid efteråt träffade jag Johan. För er som varit lite sisådär med era försök till vänskap klev av och ställde sig åt sidan, för ni förstod inte min kärlek till denna pojke. Ni förstod inte vad mycket gott han gjorde för mig och den jag varit. Han ville alltid att jag skulle vara med, han presenterade mig för sina vänner med glädje, och han visade sin kärlek till mig inför vem som helst! Johan skulle aldrig tillåta att jag inte åt, han skulle inte tillåta att jag satte min hälsa på prov för att jag har en skev bild av hur man "ska se ut". Ja, jag är väl för gammal för att ha dessa tankar, men det har jag! Och jag förstår att ni som inte ser detta väljer att vika av, men för mig betyder Johans kärlek så otroligt mycket! Jag har aldrig varit så kär, och jag har aldrig känt mig så älskad! Förstår ni den känslan? Innan jag träffade honom fanns de djupa dalarna där i mina tankar, men nu ser jag bara de höga bergen av lycka, kärlek och tanken att jag är bra som jag är!

Jag vet att det finns vänner som fortfarande ställer upp för mig,

och jag ställer upp för er också.

Johan, mina vänner och min familj. Det är lycka för mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hopp, nu flyttar jag http://zandra1986.blogg.se

Okej, jag är seg på att uppdatera.   Det händer nog inte mycket.. Jag har en del projekt på gång, men Johan tycker mest jag är knäpp... Ska iaf sälja skrivbordet idag hoppas jag! Då var en sak ur världen, då var det bara resten kvar då.   Jag är utt...

Just nu är det mycket som händer, fast inte i mitt liv så jag har egentligen ingenting att säga idag...   10 månader tillsammans med min Johan har det hunnit bli i alla fall, lycka! Jag är så kär! :)   Lena har förlovat sig, Mia har skaffat karl i No...

Jag antar att jag blivit för lat för att sitta vid datorn, tvn känns mer avslappnande.   Varje morgon när jag vaknar nu då det är mörkt och tråkigt är det första jag tänker "hmm, undrar hur många timmar det är tills jag får lägga mig igen.." Sova är ...

Då var det morgon och jag har vikit tvätten. Duktig jag är! Även att jag har hinnit diska en maskin och duschat. Sitter nu och väntar på att Nettan ska vakna till liv så vi kan åka. En dag i sundsvall, det behöver jag nu! :)   Glömde nog berätta att ...