Hej. Jag har mycket att göra. Och jag veeet att ni sitter och flinar nu, jag har väl aldrig mycket att göra? Aldrig stressad och aldrig upptagen.. Men jo!! Jag har mycket att göra!!

 Jobb nummer ett, ja - mycket att göra. Lite händer men mycket finns. Lata dagar har tagit över mig, men gott om jobb finns det, och jag skulle väl inte få lön om det inte var ett jobb? Så ni som kallar mitt jobb en dagsverksamhet, nej. Anställning, jobb. Betald arbetstid. Och mycket att göra.

Jobb nummer två, ja - mycket att göra. Just blivit av med väskorna jag så småningom i eftermiddag ska åka efter och ställa iordning inför kvällens arbete. Fått en lista med kvinnfolk att ringa, borde börja vilken dag som helst, men inte senare än idag. Eventuellt skjuter jag upp det till i morgon, just eftersom jag har mycket att göra.

Hemma, oja! - mycket att göra. Hur kommer det sig att plocka fram är roligare än att plocka bort? Och vem säger att det inte går att lägga på hög nästa gång jag plockar fram nåt när jag inte har plockat bort det förra? Vem säger att disken måste bli ren på en gång, varför ens den här veckan? Och veem i hela friden har sagt att ett vardagsrumsbord ska vara avplockat och prydligt? Vem har också sagt att man ska sitta vid bordet för att äta? Där finns ju ingen plats? Det funkar väl lika bra att sitta i soffan och ha tallriken i knäet? Folk bara krånglar till saker, och jag kan känna att ja - jag har mycket att göra!

Jag har mycket att göra, känns det som. Jag borde börja..

Igår hade jag ljusvisning i Bräcke. Lagom mycket folk. Visningen gick hur bra som helst, den bästa någonsin, hittills =) Men nu ska jag få jobba, som Pia säger. Det blir kanon! Har tre visningar bokade och klara och en lista med folk som vill ha! =) Tack Nettan för att du är min chaufför än så länge. Me love you!

Ikväll blir det hos mamma, hoppas på en lika bra kväll som igår =)

Annars händer det inte så mycket.. Jag är trött och less. Vill ha helg, få sova!

Johan är min kärlek! Han låter mig leva livet på en räkmacka :)

Okej, jag har inte tappat bort datorn, och inte heller glömt inloggningen till min blogg, jag har bara inte haft så mycket att berätta..

Hade ljusvisning hos Stina i torsdags, efter att ha visat Nettan hela lit på 5 minuter. :) Det gick jättebra, trots att jag inte haft en visning på jag vet inte hur länge.. Presentationen gick halvbra, men de flesta verkade ha varit på en visning förut, så dom visste nog det mesta. Fick ett par nya bokningar också, skönt. Nu väntar Bräcke på onsdag och hos mamma på torsdag. :)

I morse när älskling vaknade, aningen försent, så vaknade jag också. Strax innan han ska springa iväg säger han "älskling det snöar ute". Ja eller hur? Men titta på fan, det gjorde det ju! Kallt och jävligt. Tur man kan sitta inne med tända ljus under en filt. Halsen vill inte vara med mig idag, jag antar att den protesterar. Förra hösten hade jag en protest-kampanj. Jag vägrade ta på mig mer kläder för jag ville inte ha vinter. Men vintern kom ändå, och jag blev förmodligen förkyld ett par gånger.. Det kanske är bäst att jag tar och inser att det är kallt ute nu, och att det kommer bli värre. Men inte idag, idag ska jag ligga inne och kolla på tv och tro att det är varmt ute.

9 månader med Johan idag. Galet vad tiden går fort. :)

Nu väntar filten och tvn.. och även körkortsteorin.

Önskar du något - spela lotto.

Ja det kanske är det man ska göra. Vinna mer pengar än man kan göra av med och leva livet i lyx. Ja, jag kanske ska börja spela lotto. Det vore nåt. Inte så svårt heller... Många tycker nog att pengar är oviktigt. Men man kan göra mycket för pengar, mycket som underlättar så många saker i livet. Rik kanske jag inte vill vara, men jag vill ha lite mer pengar än jag är van vid.. Även fast jag är rätt bortskämd :)

Seg dag, har varit tröttare än på länge, det blir bara värre och värre för varje dag som går. Jag förstår inte, sover jättemycket och jättebra. Kanske blir lite för mycket ibland, och det kan ju vara det som gör att jag är trött. Men jag vill vara pigg, orka allt jag vill göra!

Ska snart åka hem till johans mamma å pappa. Få lite mat och sådär. Johan å Johnny ska lägga tak på garaget. Själv tänkte jag ta med en ljuskatalog till Annelie att kika i. :)

Ljusparty-säsongen börjar på torsdag. Nu jäklar. Härliga tider! Vad är en märk och kall vinterkväll utan underbara ljus? www.partylite.se är företaget jag jobbar åt. Jag kommer gärna hem till just DIG och visar lite ljus!  Tre stycken inplanerade kommande två veckor. :)

Vore gött med lite extra cash denna månaden, speciellt eftersom jag ska lämna in telefonen.  

Igår möblerade vi om i sovrummet. (Vi=Johan) Eller ja, bytte plats på sängen å tv-hyllan.. Det blev jättebra! :) Men det tog lite tid och kraft. Jag tyckte nog inte det var så jobbigt. :)

Den lilla skitungen berättade inte för mig. Besviken bejb, besviken. :P Men lycka till! Du kommer klara det. =)

Nu kommer snart min älskling hem. Det tycker jag är bra. :)

Kärlek är underbart! Jag älskar min Johan!!

Önskar du något - spela lotto.

Ja det kanske är det man ska göra. Vinna mer pengar än man kan göra av med och leva livet i lyx. Ja, jag kanske ska börja spela lotto. Det vore nåt. Inte så svårt heller... Många tycker nog att pengar är oviktigt. Men man kan göra mycket för pengar, mycket som underlättar så många saker i livet. Rik kanske jag inte vill vara, men jag vill ha lite mer pengar än jag är van vid.. Även fast jag är rätt bortskämd :)

Seg dag, har varit tröttare än på länge, det blir bara värre och värre för varje dag som går. Jag förstår inte, sover jättemycket och jättebra. Kanske blir lite för mycket ibland, och det kan ju vara det som gör att jag är trött. Men jag vill vara pigg, orka allt jag vill göra!

Ska snart åka hem till johans mamma å pappa. Få lite mat och sådär. Johan å Johnny ska lägga tak p%2

Jaha, å nu då?

Misslyckat krogbesök i helgen. Hade en jätterolig förfest hos Nettan, men sen tog det slut. Skönt, ja på ett sätt. Slippa vara skitbakis, träffa människor jag inte vill ha nåt med att göra, trängas med folk som mest luktar svett och sprit... Ja, på ett sätt var det skönt att åka hem efter en härlig fest med trevliga och underbara människor. Jag börjar nog bli tråkig.

Däremot hade jag sett fram emot den kvällen, planerat den så länge, så det kändes så elakt och dumt att åka hem. Jag ber om ursäkt, och hoppas på att kunna ta igen det en annan dag!

Mormor fyller 75 år idag, synd att den dagen får spenderas på ett så tråkigt ställe. Men grattis mormor!

Idag är det storstädning som står på tur här hemma. Städa tills det inte finns nåt mer att städa, och sen förhoppningsvis möblera om så jag får mitt älskade sängbord! =) Även lägga ut mitt skrivbord på blocket och hoppas på att få det sålt så vi kan ta in bordet och stolarna från balkongen över vintern... Efter idag blir det här kanske vårt hem igen.

Min älskade telefon har för övrigt gått lite sönder, det har blivit en spricka i displayen, som kostar över 900 spänn att laga. Ja men vad bra, billigt och underbart?

Nej, nu har jag bara slitit fram saker här i lägenheten, kanske dags att städa bort lite också... Älskling får snart komma hem tycker jag och hjälpa mig. Jag måste bära massa tunga saker till förrådet, men nehe, hade jag inga muskler för det, okej. Men min älskling kan, han kan allt, han är underbar!

Jag håller mig sysselsatt, då funderar jag inte på vad dom säger där nere i det vita huset som gör mig sjuk.

Idag är det en sån där tråkig dag. Trött, tröttare och tröttast. Vi ska tydligen få besök och jag hatar att få besök utan att ha städat först. Så nu ska jag tillbringa min eftermiddag som städtant. Disken är i maskinen, badrummet är rent och nu saknas bara resten, vilket känns som en evighetsgöra just nu....

Min telefon har nog kommit också, det ligger ett brev så fint på byrån i hallen, och inne i det står det förmodligen att Johan har ett paket att hämta. Jag vill hämta den nu! Som jag har väntat!! Men det måste ju förståss Johan göra eftersom det står i hans namn... Å han slutar ju inte förrän 4. Hoppas hoppas att den funkar nu, den förra fick jag ju skicka tillbaka den innan jag ens hann starta den... Suck! Men nu, kanske!

Nettan har bokat in ljusparty nu, jag vill ha nuuuuuu! Men en hel vecka till allt drar igång för min del.. Först ut är Stina i Lit. Det ska bli roligt!! =) Någon fler som känner sig manad att ha ett litet ljusparty? Det är så mysigt!

Pratade med Tina i morse. Hjärtljuden var som dom skulle på den lilla i magen.. 3 veckor kvar till UL, kan tiden gå fortare? Hon? Han? Dom? Den? Vem eller vilka finns där inne? Det är såklart bara en, det är ju jag och Tina säkra på, men alla andra måste ju få det bekräftat också, eller hur? =)

Grattis till Annelie också, som jag fick veta igår att hon också ska ha en liten =) Hoppas allt går bra för dig, uppdatera i bloggen ofta!

Hoppas på att helgen blir kul!! Nettan, det blir nog shaka ass, nu pratas det om fotboll sverige-danmark så det låter som vi kommer vara hemma lagom om vi åker... BRA VA? :D

Nej städa var det. Får väl ta tag i det, måste hitta på nån lämplig middag också..... Hejsvejs sålänge!

Jag kan inte låta bli att tänka på Nettan idag, därför vill jag skriva lite om henne.

Jag och Nettan blev vänner någon gång under gymnasietiden, jag tror det var mitt andra år och hennes sista, genom en gemensam vän vi hade på den tiden. Ganska snabbt blev vi nära vänner och umgicks ofta. Efter jag gått ut skolan flyttade jag och min syster till en jättefin trea på körfältet, men det fungerade inte. Nettan och jag pratade ofta om att jag ville flytta till eget och hon ville ha större eftersom hennes syster skulle bo med henne också. Smarta som vi var tog det ett bra tag innan vi insåg att vi hade det den andra behövde, men tillslut bytte vi lägenhet med varann. Jag flyttade in i en liten etta på kyrkgatan och hon till körfältet. Jag var nog aldrig så mycket i den lägenheten när jag bodde med syster som när Nettan flyttade in där. Sommaren 06 på körfältet, kubb och folköl, lama och galna fester, middagar och skratt dygnet runt. Vi gjorde allting tillsammans, jag och Nettan. Umgicks jämt, åt middag tillsammans, shoppade tillsammans, gick ut å festade tillsammans, skrattade tillsammans och grät tillsammans. Vi kunde umgås en hel dag och kväll och prata till det inte fanns nåt mer att säga, eller umgås en hel dag och kväll utan att säga så mycket alls. Men det var härligt att ha henne i mitt liv, hon förstod mig så mycket bättre än någon annan, och jag kunde dela så mycket med henne och hon med mig. Det var en trygghet att ha henne där när helst jag behövde henne.

Förra vintern, tror jag det var som det började, blev saker fel. Jag tror det hade blivit lite för mycket för oss båda, vi hade kanske gått varann lite på nerverna.. Vi pratade inte som förut, vi sågs sällan, allting bara dog ut. Ingen hade väl, vad jag vet, egentligen gjort nåt fel - men det fungerade inte. Så vi slutade höras, slutade träffas, slutade vara vänner helt enkelt.

Mycket saker påminde mig om henne under tiden som vi inte pratade, det var ofta som jag tänkte på allt roligt vi faktiskt gjort, framförallt förra sommaren som var helt underbar!! Men tjurig som jag är så gjorde jag ingenting åt den saknad jag kände för henne och den vänskap vi haft. När jag gick på stan så fick jag nästan ont i magen av tanken på att hon kunde vara där, att jag skulle möta henne. För vad skulle jag göra? Förmodligen inte hälsa, jag antar jag skulle kolla bort och låtsas att jag inte såg henne. Tjejbeteende, men sån är jag! Jag tror inte jag mötte henne en enda gång faktiskt, såg henne på studenten i våras, vinkade till henne då hon for förbi mig i en bil när jag satt och kollade på flaken, men det var en knapp vink, och jag vet inte om jag hellre hade stoppat bilen och sprungit fram och kramat henne eller om jag helst av allt hade velat att hon inte var just där, just då.

När Yran kom förstod jag att jag inte skulle kunna undvika att se henne, men de första kvällarna gick smärtfritt. Ingenstans var hon. Sen en kväll när jag stod å pratade med Sofi och några fler utanför Gamla teaterns tält såg jag att det stod en tjej borta vid Johan och Jimmy - Det var Hanna. Sekunden senare står Nettan framför mig och ser ut som hon inte vet om hon ska skratta eller gråta. Vi klämde fram ett varsitt hej, sen frågade hon om hon kunde få en kram i alla fall, och sen pratade vi lite ytligt om det beteende vi haft och hur löjligt det faktiskt är. Alla minnen kom tillbaka till mig och jag var så glad att hon kommit fram till mig, att hon sa att vi skulle höras, att vi kramades och sa att vi var vänner igen. Problemet löste sig med tiden, och gissa om det känns bra nu?

Vi har umgåtts rätt mycket nu, och den tiden som var är liksom bortblåst. Vi delar allting med varann som förut, vi skrattar tillsammans, umgås och äter middag. Det är de vänner som man kan ringa klockan tre på natten som räknas, sägs det. Och jag vet att Nettan finns där när jag behöver henne, även om klockan är tre.

Svart och Vit, åter vänner - denna gången alltid.